Marknader och shopping i Goa
RESEBERÄTTELSE Indien 2012
Januari i Eskilstuna och det är fyra minusgrader, vintern och mörkret har som vanligt tärt på oss, men idag reser vi till Goa Indien för femte gången. Jag som var fast övertygad om att jag aldrig någonsin skulle resa till samma plast mer än en gång – det finns ju så mycket att se här i världen. Men nu åker vi igen.
Vi har bokat rum på Arlandas Rest & Fly bara nio minuter från vår gate. Parkeringen finns på terminal 4. P21 och vi får ila över en kall parkering i tunna kläder, ytterkläderna lämnar vi kvar i bilen. Vi hinner bara sova fyra timmar i den där lådan som rummet är och de där ostburgarna som vi trodde att vi skulle äta till frukost känns inte så lockande längre, munnen är torr och håret flott. Min man äter upp dem av princip men jag vill jag köpa lyxfrukost; färsk frukt, en croissant och en cappuccino.
Flygresan tar fem och en halv timma till Kuwait där vi mellanlandar och byter personal på planet. Vi får inte gå ur planet men denna gång men bytet går snabbt och vi åker vidare mot Dabolim Airport i Goa och landar en timma tidigare än planerat.
Flygplatsen byggs ut på Dabolim Airport
På flygplatsen är det massor av turister, igår var det Republic Day och massor med indier vill fira ledigheten i Goa – ”platsen man måste besöka en gång i sitt liv”. Bakom oss i kön till passkontrollen står en man från Göteborg han sätter en trist stämning genom sina kommentarer om indier, hur långsam kvinnan är i passkontrollen och att han anser att alla indier är ett problem, hans fru hejar glatt på och konstaterar allt eftersom kön minskar att det blir färre krångliga indier. Mannen har en t-shirt där det står ”sex, Dodge & rock ´n roll”. Dabolim Airport blir större för varje gång vi kommer hit, nu byggs den ut rejält, statyerna av Gandhi och kvinnor som föreställer lantbrukare är lika färglada och glansiga som för tolv år sedan då jag var här för första gången.
Utanför flygplatsen slåss indiska män om att få ta turisternas resväskor, jäkligt jobbigt men när man väl sagt nej, dragit bort ett antal händer från väskorna så överlever man. En man som är småväxt och har missbildade armar tigger pengar vid transferbussarna. En ung kille från resebolaget drar några vanliga fraser om elefanter och att han alltid återvänder till Indien, samma sak sa den äldre reseledaren för två år sedan. Han frågar om någon varit i Indien förut? Alla har varit det utom ett sällskap, det gläder mig.
Republic Day och det är kaos på vägarna
Det är kaos på vägarna just nu och busschauffören gör 100 kilometer i timmen på smala byvägar. På en sandig yta vid vägen så ska han vända bussen, jag vet inte hur han lyckas men han slår omkull en scooter som i sin tur ramlar in i en bil. Scootern reses upp och här lämnas inga lappar och resan går vidare.
Väl på vårt glassiga ”finhotell ” så konstaterar vi båda – vi är rejält förkylda och första dagen tillbringas med att sova och beställa roomservice, vi hoppas att förkylningen inte kommer vara alltför många dagar. Eftersom vi varit här förut så känner vi ingen panik, vi vet hur omgivningarna ser ut så vi kan ta det lugnt.
Ingos Nightmarket
På kvällen vid åttatiden så tar vi en taxi till Ingos Nightmarket och jag är glad att vi orkade och gjorde det, det är en av mina favorittillställningar: svalt, multikulti, bra musik och gott käk. Vi snackar med folk från Ryssland, Zanzibar och England, några svenskar finns det väl, men inte många, vilket som alltid är roligare och mer intressant. Det är house och ravemusik i alla stånd i natten och det blir en riktigt skön stämning. Det doftar indisk natt – jord, mat och små eldar som brinner överallt. DU kan äta allt här från belgiska våfflor till Goansk inhemsk mat.
Multikulti och mycket folk från jordens alla hörn. Här kan du göra fynd eller bli blåst, det sistnämnda är mer vanligt om man inte kan pruta. Men det är inga stora summor - runt 13 kronor är 100 indiska rupier så fäll inga tårar. En indiska dagslön motsvara 200 rupier.
Hippes finns det gott om på marknaden, de har alltid samma stån och säljer samma saker: egentillverkade inredningsföremål, kläder och skor. Jag skulle gärna testa att bo här och vara estet.
Väldigt cool kille från Japan.
Gör inte om detta trick hemma, killen som säljer limverktyg så du kan göra egna bubblor hemma var väl röd om ögonen.
Snyggaste killen på marknaden. Mapusa
Mapusas grönsaksmarknad har grönsaker och tiotusen andra saker att köpa. En dricka kostar 3 kronor och värmen kan du dubbla med tio. Alla vill prata med dig men ve dig om du fotar fisken när det är fiskslagsmål, då kan du räkna med att få en avhyvling på Konkani som jag fick - hon tittade på mig argt, förstod jag inte att hon var skitförbannad och här stod jag och tog bilder på hennes fisk? Jag backade ut.
Även här blir jag helad av en helig man för 10 rupies, men han vill ha mer betalt och vi ger honom 20 rupier - han ser faktiskt inte särskilt pigg ut och behöver nog lite pengar. Kanske kan han investera i ännu ett snyggt halsband? Killen är trevlig och han viftar lite med påfågelfjädrar i mitt ansikte. Trots böner så åkte vi dit på böter i Panjim, 300 kronor för att vi inte hade MC körkort. Nu undrar jag vad det var han helade mig med? Dessutom är jag fortfarande förkyld, reklamera blir svårt.
In English
Mapusa Friday Market is a major market in Mapusa, North Goa and a major tourist attraction.It is located outside the Mapusa Municipal Market.Friday sees most housewives from Bardez and Tiswadi descend on the stalls selling a staggering variety of local produce brought in by farmers and small entrepreneurs from all over Goa, to sell directly to the consumer. The market winds up by dusk and Mapusa quickly gets back to normal, until the following Friday. (From Wikipedia)
Anjuna
Ja Anjuna är trumförsäljarnas revansch, jag vet inte hur hierarkin är bland försäljarna men jag tror att kartförsäljarna är lägst i rang? Sedan kommer flöjtförsäljarna och i topp bland de med taskiga försäljarjobb är trumförsäljarna? Aldrig någonsin kan de jaga en som på marknaden, vi kommer helt enkelt inte undan. De irriterande trumslagen skär in i märg och benflisor. Men vi köper ta mig fan inte en enda trumma så ett noll till den bleka turisten.
Heliga män som är lite halvt påtända välsignar mig mot 10 rupies. Indier, tyskar, finnar, engelsmän och italienare säljer saker på marknaden - hippiekollektiven känns lite sorgliga. Man har en slags utanförgemenskap här - men om du inte har dreads, lädersandalstövlar, ett kilo trähalsband och tatueringar så är man antagligen inte riktigt med i gänget? Många har små barn och alla påminner om en blandning mellan statisterna i filmen Hair och familjen Hedenhös.
På väg till Anjuna på vår scooter körde vi in i en liten by, vi är nog inte de enda som irrat in sig i denna avkrok av lerkocklor och brända buskar. Vänligt pekar alla mot den rätta vägen men det är svårt att avgöra vad som är väg och stig, men vi tar oss fram i palmernas skugga. Nästan ute ropar en kille till oss: - "Hello, haschis mam?" Jag hör mig själv säga vänligt: -"No thaaank you!" Jag kan inte smälta att det är så mycket sopor överallt i detta mitt Goa, snart måste bristningsgränsen vara nådd? En Håll Goa Rent kampanj skulle sitta fint. Haschförsäljaren oroar mig minst märker jag medan solen bränner min bleka rygg där bak på scootern.
Baga
Nu när jag besökt Goa ett antal gånger så köper jag bara sådant som är mer eller mindre unikt
Jag shoppar inte småsaker för tio kronor eller kläder som är märkeskopior, jag letar efter annat. Förr har jag alltid köpt silversmycken på silvermarknaden som tibetanerna har i Calanugute- idag finns tre sådana i Goa varav en ligger i Baga. Tyvärr har det väl gått lite inflation i smyckena - dels på grund av silverpriset och dels på grund av att lönerna helt enkelt har ökat - både bra och dåligt. Men jag tycker inte att det finns lika vackra smycken som för tio år sedan.
Alla köper mest krimskrams
I Goa är det svårt att sälja saker med kvalité som på många andra turistställen - alla letar efter fynd och köper mest krimskrams. Eller som en hotellgäst sa: - "Jag har min trumma från Anjuna", och det sammanfattar nog bilden av Goas mest irriterande försäljare, för vem behöver en liten ful trumma hemma?
Antika textilier
Hos The Karma Collection hittar jag ett sådant unikt fynd - ett kuddfodral sytt av antika textilier, dyrt i indiska mått och väldigt dyrt för den fyndande medelturisten. Alla antika textiler som finns i butiken är unika och grossister köper in dessa gamla handarbeten från byarna runt Indien och Asien. Det är sorgligt att inse men dessa föremål kommer långsamt att försvinna - idag skapas inte sådant här hantverk längre - en ny generation som köper färdigsytt kliver in i det moderna samhället.
In English
The Karma Collection, situated just off the famous Baga Beach in Goa, is a fixed price lifestyle shop specialising in unique home furnishings, rare old textiles and unusual gifts. Established in 2005 it is evolving year by year and aims is to offer something significantly different from competitors in terms of merchandise, concept and style with an emphasis on quality & individuality. Most of the products are unique one off pieces which have been handcrafted to the highest specifications by artisans from around Asia.
Priser i och till Goa 2012
Arlanda
- Rest & Fly 2 personer 900 kr
- Parkering fjorton dagar 800 kr
Ingos Nightmarket (lördagar)
- Haremsbyxor 35 kr (250 Rs)
- Fyra stycken anteckningsböcker i skinn i olika storlekar och otroligt vackra 180 kr (1350 Rs). (Nedprutat från 2200 Rs)
- En cappuccino 12 kr (90 Rs)
- Pizza 40 kr (300 Rs)
Taxi
Lurade som alltid - men ungefär 50 kr då är det natt-taxa och mycket trafik.
WiFi på hotellet
24 timmar 135 kr
Telefon från telefonkiosk
Ca 3 kr för 3 minuter
Mat
God stor enorm buffé på hotellet 85 kr/person
Pizza på Dominos 40 kr
Cola på lokal marknad 3 kr
Fin middag på J&A i Baga 100 kr/person
Lunch på ett beach shack 25 kr/person
Bensin
10 kr/liter
Böter för att köra utan MC-kort
300 kr
Januari i Eskilstuna och det är fyra minusgrader, vintern och mörkret har som vanligt tärt på oss, men idag reser vi till Goa Indien för femte gången. Jag som var fast övertygad om att jag aldrig någonsin skulle resa till samma plast mer än en gång – det finns ju så mycket att se här i världen. Men nu åker vi igen.
Vi har bokat rum på Arlandas Rest & Fly bara nio minuter från vår gate. Parkeringen finns på terminal 4. P21 och vi får ila över en kall parkering i tunna kläder, ytterkläderna lämnar vi kvar i bilen. Vi hinner bara sova fyra timmar i den där lådan som rummet är och de där ostburgarna som vi trodde att vi skulle äta till frukost känns inte så lockande längre, munnen är torr och håret flott. Min man äter upp dem av princip men jag vill jag köpa lyxfrukost; färsk frukt, en croissant och en cappuccino.
Flygresan tar fem och en halv timma till Kuwait där vi mellanlandar och byter personal på planet. Vi får inte gå ur planet men denna gång men bytet går snabbt och vi åker vidare mot Dabolim Airport i Goa och landar en timma tidigare än planerat.
Flygplatsen byggs ut på Dabolim Airport
På flygplatsen är det massor av turister, igår var det Republic Day och massor med indier vill fira ledigheten i Goa – ”platsen man måste besöka en gång i sitt liv”. Bakom oss i kön till passkontrollen står en man från Göteborg han sätter en trist stämning genom sina kommentarer om indier, hur långsam kvinnan är i passkontrollen och att han anser att alla indier är ett problem, hans fru hejar glatt på och konstaterar allt eftersom kön minskar att det blir färre krångliga indier. Mannen har en t-shirt där det står ”sex, Dodge & rock ´n roll”. Dabolim Airport blir större för varje gång vi kommer hit, nu byggs den ut rejält, statyerna av Gandhi och kvinnor som föreställer lantbrukare är lika färglada och glansiga som för tolv år sedan då jag var här för första gången.
Utanför flygplatsen slåss indiska män om att få ta turisternas resväskor, jäkligt jobbigt men när man väl sagt nej, dragit bort ett antal händer från väskorna så överlever man. En man som är småväxt och har missbildade armar tigger pengar vid transferbussarna. En ung kille från resebolaget drar några vanliga fraser om elefanter och att han alltid återvänder till Indien, samma sak sa den äldre reseledaren för två år sedan. Han frågar om någon varit i Indien förut? Alla har varit det utom ett sällskap, det gläder mig.
Republic Day och det är kaos på vägarna
Det är kaos på vägarna just nu och busschauffören gör 100 kilometer i timmen på smala byvägar. På en sandig yta vid vägen så ska han vända bussen, jag vet inte hur han lyckas men han slår omkull en scooter som i sin tur ramlar in i en bil. Scootern reses upp och här lämnas inga lappar och resan går vidare.
Väl på vårt glassiga ”finhotell ” så konstaterar vi båda – vi är rejält förkylda och första dagen tillbringas med att sova och beställa roomservice, vi hoppas att förkylningen inte kommer vara alltför många dagar. Eftersom vi varit här förut så känner vi ingen panik, vi vet hur omgivningarna ser ut så vi kan ta det lugnt.
Ingos Nightmarket
På kvällen vid åttatiden så tar vi en taxi till Ingos Nightmarket och jag är glad att vi orkade och gjorde det, det är en av mina favorittillställningar: svalt, multikulti, bra musik och gott käk. Vi snackar med folk från Ryssland, Zanzibar och England, några svenskar finns det väl, men inte många, vilket som alltid är roligare och mer intressant. Det är house och ravemusik i alla stånd i natten och det blir en riktigt skön stämning. Det doftar indisk natt – jord, mat och små eldar som brinner överallt. DU kan äta allt här från belgiska våfflor till Goansk inhemsk mat.
Multikulti och mycket folk från jordens alla hörn. Här kan du göra fynd eller bli blåst, det sistnämnda är mer vanligt om man inte kan pruta. Men det är inga stora summor - runt 13 kronor är 100 indiska rupier så fäll inga tårar. En indiska dagslön motsvara 200 rupier.
Hippes finns det gott om på marknaden, de har alltid samma stån och säljer samma saker: egentillverkade inredningsföremål, kläder och skor. Jag skulle gärna testa att bo här och vara estet.
Väldigt cool kille från Japan.
Gör inte om detta trick hemma, killen som säljer limverktyg så du kan göra egna bubblor hemma var väl röd om ögonen.
Snyggaste killen på marknaden. Mapusa
Mapusas grönsaksmarknad har grönsaker och tiotusen andra saker att köpa. En dricka kostar 3 kronor och värmen kan du dubbla med tio. Alla vill prata med dig men ve dig om du fotar fisken när det är fiskslagsmål, då kan du räkna med att få en avhyvling på Konkani som jag fick - hon tittade på mig argt, förstod jag inte att hon var skitförbannad och här stod jag och tog bilder på hennes fisk? Jag backade ut.
Även här blir jag helad av en helig man för 10 rupies, men han vill ha mer betalt och vi ger honom 20 rupier - han ser faktiskt inte särskilt pigg ut och behöver nog lite pengar. Kanske kan han investera i ännu ett snyggt halsband? Killen är trevlig och han viftar lite med påfågelfjädrar i mitt ansikte. Trots böner så åkte vi dit på böter i Panjim, 300 kronor för att vi inte hade MC körkort. Nu undrar jag vad det var han helade mig med? Dessutom är jag fortfarande förkyld, reklamera blir svårt.
In English
Mapusa Friday Market is a major market in Mapusa, North Goa and a major tourist attraction.It is located outside the Mapusa Municipal Market.Friday sees most housewives from Bardez and Tiswadi descend on the stalls selling a staggering variety of local produce brought in by farmers and small entrepreneurs from all over Goa, to sell directly to the consumer. The market winds up by dusk and Mapusa quickly gets back to normal, until the following Friday. (From Wikipedia)
Anjuna
Ja Anjuna är trumförsäljarnas revansch, jag vet inte hur hierarkin är bland försäljarna men jag tror att kartförsäljarna är lägst i rang? Sedan kommer flöjtförsäljarna och i topp bland de med taskiga försäljarjobb är trumförsäljarna? Aldrig någonsin kan de jaga en som på marknaden, vi kommer helt enkelt inte undan. De irriterande trumslagen skär in i märg och benflisor. Men vi köper ta mig fan inte en enda trumma så ett noll till den bleka turisten.
Heliga män som är lite halvt påtända välsignar mig mot 10 rupies. Indier, tyskar, finnar, engelsmän och italienare säljer saker på marknaden - hippiekollektiven känns lite sorgliga. Man har en slags utanförgemenskap här - men om du inte har dreads, lädersandalstövlar, ett kilo trähalsband och tatueringar så är man antagligen inte riktigt med i gänget? Många har små barn och alla påminner om en blandning mellan statisterna i filmen Hair och familjen Hedenhös.
På väg till Anjuna på vår scooter körde vi in i en liten by, vi är nog inte de enda som irrat in sig i denna avkrok av lerkocklor och brända buskar. Vänligt pekar alla mot den rätta vägen men det är svårt att avgöra vad som är väg och stig, men vi tar oss fram i palmernas skugga. Nästan ute ropar en kille till oss: - "Hello, haschis mam?" Jag hör mig själv säga vänligt: -"No thaaank you!" Jag kan inte smälta att det är så mycket sopor överallt i detta mitt Goa, snart måste bristningsgränsen vara nådd? En Håll Goa Rent kampanj skulle sitta fint. Haschförsäljaren oroar mig minst märker jag medan solen bränner min bleka rygg där bak på scootern.
Baga
Nu när jag besökt Goa ett antal gånger så köper jag bara sådant som är mer eller mindre unikt
Jag shoppar inte småsaker för tio kronor eller kläder som är märkeskopior, jag letar efter annat. Förr har jag alltid köpt silversmycken på silvermarknaden som tibetanerna har i Calanugute- idag finns tre sådana i Goa varav en ligger i Baga. Tyvärr har det väl gått lite inflation i smyckena - dels på grund av silverpriset och dels på grund av att lönerna helt enkelt har ökat - både bra och dåligt. Men jag tycker inte att det finns lika vackra smycken som för tio år sedan.
Alla köper mest krimskrams
I Goa är det svårt att sälja saker med kvalité som på många andra turistställen - alla letar efter fynd och köper mest krimskrams. Eller som en hotellgäst sa: - "Jag har min trumma från Anjuna", och det sammanfattar nog bilden av Goas mest irriterande försäljare, för vem behöver en liten ful trumma hemma?
Antika textilier
Hos The Karma Collection hittar jag ett sådant unikt fynd - ett kuddfodral sytt av antika textilier, dyrt i indiska mått och väldigt dyrt för den fyndande medelturisten. Alla antika textiler som finns i butiken är unika och grossister köper in dessa gamla handarbeten från byarna runt Indien och Asien. Det är sorgligt att inse men dessa föremål kommer långsamt att försvinna - idag skapas inte sådant här hantverk längre - en ny generation som köper färdigsytt kliver in i det moderna samhället.
In English
The Karma Collection, situated just off the famous Baga Beach in Goa, is a fixed price lifestyle shop specialising in unique home furnishings, rare old textiles and unusual gifts. Established in 2005 it is evolving year by year and aims is to offer something significantly different from competitors in terms of merchandise, concept and style with an emphasis on quality & individuality. Most of the products are unique one off pieces which have been handcrafted to the highest specifications by artisans from around Asia.
Priser i och till Goa 2012
Arlanda
- Rest & Fly 2 personer 900 kr
- Parkering fjorton dagar 800 kr
Ingos Nightmarket (lördagar)
- Haremsbyxor 35 kr (250 Rs)
- Fyra stycken anteckningsböcker i skinn i olika storlekar och otroligt vackra 180 kr (1350 Rs). (Nedprutat från 2200 Rs)
- En cappuccino 12 kr (90 Rs)
- Pizza 40 kr (300 Rs)
Taxi
Lurade som alltid - men ungefär 50 kr då är det natt-taxa och mycket trafik.
WiFi på hotellet
24 timmar 135 kr
Telefon från telefonkiosk
Ca 3 kr för 3 minuter
Mat
God stor enorm buffé på hotellet 85 kr/person
Pizza på Dominos 40 kr
Cola på lokal marknad 3 kr
Fin middag på J&A i Baga 100 kr/person
Lunch på ett beach shack 25 kr/person
Bensin
10 kr/liter
Böter för att köra utan MC-kort
300 kr
Kommentarer
Trackback
